Discospånka!

Imorse var det disco på spånkan. Det slog stora blå gnistor om kablagen ovanför taket och lamporna inuti vagnen släcktes och tändes och släcktes och tändes igen. Hela vägen! Tyvärr hade jag ingen dunka-dunka att slänga på i Philipsen, det närmsta jag kom var en samling bossanova-hits.
Men det var bara jag som vill dansa. Mannen som satt närmast mig försökte läsa tidningen. Varje gång lysena släcktes tittade han, liksom förvånad, upp. Och varje gång lysena tändes igen, så återgick han till sin Extra Östergötland och läste med en sällan skådad frenesi som skrämde mig. Vid ett tillfälle, när lysena släcktes, såg han ut som om han visste att "det här kommer bli en dålig dag. Jag borde sjukskriva mig."
Men så tändes lysena igen, och han fortsatte läsa.