listan som uteblev

Jag tänkte låna Fridas lista över året som gått, men jag upptäckte att jag har ett så innehållslöst liv, så jag blev bara deprimerad av att försöka. Årets bästa ögonblick? När jag åt chips i soffan, väldigt intressant.

God natt!

still angry

Jag är fortfarande arg på tågtönten.

jag, en smitare?

Den här dagen började bra: Jag fick springa från spårvagnen till tåget, och hann i sista sekund slänga mig in genom dörrarna. Väl på tåget så trodde jag, självklart, att jag skulle kunna betala min resa med mitt bankkort.
"Ett dygnskort tack!"
"Hmmmm. Det blir 110kr, då."
Jag håller mitt bankkort och legitimation i handen, och tågvärdsidioten tittar på kortet och säger: "Näe, det där kortet tar jag inte."
Jag undrar: "Varför?"
"Det är ett automatkort, du måste betala kontant", får jag som svar.
"Nej," replikerar jag bestämt, "det är inte ett automatkort, det är ett betalkort, jag betalar allt annat med det."
"Hursomhelst tar jag inte emot det, och det vet du säkert om."
"Ursäkta?"
"Jag menar att det satts i system att göra precis vad du gör nu, och det är du säkert fullt medveten om."
"Du menar att det är fler än jag som tror att man faktiskt kan betala med sitt bankkort? Lustigt, var kan de ha fått den fullständigt galna idén ifrån?"
"Jag menar att snyltare har satt i system att låtsas att de inte vet att deras kort inte fungerar."
Nu är jag måttligt road av situationen, och jag gillar inte att idioten insuinerar att jag skulle vara en kvalificerad plankare.
"Men snälla du, jag får mitt kort betalt av min arbetsgivare, det finns ingen anledning för mig att inte betala och riskera böter."
"Men hur ska vi göra nu då? Har du kontanter istället?"
"Näe, det är just därför jag försöker betala med kort."
"Hur tycker du att jag ska göra med det här kortet då? Det är hundratio kronor det rör sig om!"
"Ja, jag kan ju tydligen inte betala, så du får väl makulera det, och så får jag ta ut pengar till resan hem."
"Maku... eeeeh, det går inte. Det står faktiskt i vår prislista att vissa kort inte fungerar. Och det måste du ju veta om."
JAG AVSKYR NEDLÅTANDE MÄNNISKOR. JAG ÄR INGET BARN!
"Men, som sagt, jag handlar allt annat på kortet, så jag trodde det skulle gå här också."
"Näe, försök inte. Du vet ju att det är ett automatkort!"
"Jaha, hursomhelst kan jag inte betala, jag har 26kr i fickan."
"Du får åka med den här gången, även om det tar mig emot."
"Jaha, god jul i efterskott på dig också."

Bara för att han har problem med frun hemma (i det här fallet var det nog han som var frun!) så borde han kunna lämna det innan han kliver på tåget.
Jerkbag!

I need you so much closer

Dagens låt: Transatlanticism med Death cab for cutie från skivan med samma namn från 2003.

Ett hål i bordet

Igår fick vi ett hål i vårt vardagsrumsbord. Tydligen tyckte han (ja, jag vet vem DU är!) som orsakade hålet att man inte berättar sådana saker till den som äger bordet. Men, det dummaste är att han försökte knäcka en nöt med nötknäckaren rätt ner i bordet, med en smäll. Vilken komplett... okej, jag ska sansa mig.
Jag tänker inte nämna någon vid namn, men Anders, om du läser detta: Tycker du att du är mogen nog att hantera ett äktenskap när du inte ens kan klara av en social motgång? Tänk om man kunde ställa en glöggkopp över alla hål i verkligheten, vad lätt livet skulle vara då!

skumpan flödar

På uppmaning av flera bloggare har jag också skrivit till Annica Ring på migrationsverket:

"Hej.
Skönt att du visade migrationsverkets verkliga ansikte.
Glöm inte skumpan i jul!
Jimmy Holmfeldt i Norrköping."




Edit: Hennes mailadress, om du också vill skriva: annica.ring@migrationsverket.se

dagbok från Teneriffa

Så här skriver jag:

14/12 kl. 9.40. Hotellrummet
Det är konstigt att jag förälskar mig så direkt i en ö som ser ut som "en gigantisk byggarbetsplats."

I luften ligger någon slags doft, något luktar bränt, "lava" tänker jag.

Kanske skulle jag bli lika förälskad i Sibirien om jag åkte dit?

Allt som inte är Sverige är... något annat. Jag vill bara inte att det är detta "annat" jag förälskar mig i, utan...


Lite tidigare skriver jag syrligt:

14/12. Strax efter frukost
Teneriffa torde vara en idealisk plats för svensken. Han har tankar, lika fyrkantigt inrutade som Teneriffas arkitektur, ett humör lika skiftande som öns landskapsbild och ett känsloregister med samma ljumna temperatur som Teneriffas väder.


Här hemma är det så kallt.

tenëriffa

Snabbbloggar fran Teneriffa. Har ar det skitbra. Vi ses nar vi kommer hem.

Spontanitet

Vad skönt det är att vara spontan och impulsiv. Vi ses den tjugonde!

Boden

I flera dagar nu, så har jag kommit hem och upptäckt att någon försökt nå mig på min gamla telefon. Jag har den påslagen, pga att alla kanske inte har mitt nya nummer, och vill de mig nåt så ser jag att de ringt och kan ringa upp.

Men de här dagarna så har någon ringt från ett nummer med riktnummer 0921, vilket, enligt uppgift skulle vara hemmavarande i Boden, så nu undrar jag: Vem är det som försöker nå mig? Jag känner ingen i Boden (tror jag!)

 

Med min tur är det inget mysterium, utan bara en telefonförsäljare som vill ha en utskällning, eller bara väntar på att jag ska driva med honom eller henne.

Och det kan ju vara roligt det också.

 

Bob Hansson

Jag trodde jag skulle spy galla över Bob Hanssons uppträdande, men det behöver jag ju tydligen inte.

Jesu lidande

Idag har vi varit i Linköpings pingstkyrka på julkonsert, och jag kan bara konstatera att Pie Jesu är något av det vackraste jag vet. Jag började nästan gråta. Jag har ju i och för sig inte särskilt långt till tårar när något är vackert. Jag gråter ju krkodiltårar till extreme home-makeover. Varenda gång! Men Pie Jesu, med vilken styrka den slår ner i bröstet.

expressen visar prov på god journalistik

Det här är det ultimata beviset på att kvällstidningarna gjort sitt. Hur klantig får man vara egentligen? Det är dags att sluta läsa skvallerblaskorna Expressen och Aftonbladet. Det enda de lyckas med är att ställa till det för folk, dra ner dem i skiten. Och till råga på allt så står de där och kastar bajs, som om det inte vore nog redan.

gangster

Jag upptäckte just att jag ser väldigt mycket ut som en gangster på min presentationsbild. Det är ju i och för sig häftigt, men jag ska berätta en sak: Det var i London, närmare bestämt Notting Hill. Vi satt utanför en pub och drack mörkt öl och skulle tända en varsin Romeo Y Julietta, min första riktiga Kuban. Tyvärr fick jag en som var så pluggad att jag fick andnöd vid varje försök att dra ett bloss. Så det som på bilden ser ut som en cool Jimmy är egentligen en Jimmy som är på väg att svimma, men som gör sig till att försöka se så bra ut som möjligt (med den flinten!) på bild.

Dessutom har vi stängt caféet, men det vill jag inte prata om. Eller, jo, Elin och Dan var så otroligt bra. Vilken avslutning. Ni som inte var där missade något riktigt stort.